Jämställdhetsdagarna i Malmö 27-28 januari

Jämställdhetsdagarna är en nationell, årligt återkommande konferens om jämställdhetsintegrering riktad till de som arbetar med och som ansvarar för jämställdhet i privat och offentlig verksamhet. Dagarna, som arrangeras av Sveriges Kvinnolobby och MCI Scandinavia har i år ett gediget program bestående av 25 seminarier med tillhörande verkstäder där de fyra jämställdhetspolitiska delmålen bryts mot samhällsutmaningar som arbete, demografi och hälsa, hållbar utveckling, integration och välfärd. Varje seminarium följs av en verkstad där utvalda experter och praktiker delar med sig av sina lösningar, metoder och strategier.

Kommunalråd Anders Rosén (V) är på plats i Malmö på Jämställdhetsdagarna för att ta del av seminarierna och för att få inspiration till det jämställdhetsarbete som vi gör här i Väsby.

Anders hälsar:Anders i Malmö

 ”Härligt att samlas med 750 andra jämställdhetsarbetare här i Malmö. Programmet är en inspirerande blandning av visioner, jämställdhetspolitik och jordnära metoder för jämställdhetsintegrering. Barn- äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) var verkligen bra i sitt inledningstal som representant för världens första feministiska regering. Hon betonade att jämställdhet inte är ett problemområde som ska åtgärdas, utan en del av lösningarna på många av samhällets stora utmaningar. Den goda tillväxten i Sverige är god just för att kvinnor och kvinnors kompetens är en del av arbetskraften. Jämställdhet är helt enkelt en nyckel till lyckad integration. Jag får massor av idéer för det fortsatta jämställdhetsarbetet i Väsby.”

Mer om Jämställdhetsdagarna kan du läsa här.

Söderviks konstgräsplan läggs om

Kultur- och fritidsnämnden använder budgeterade investeringsmedel enligt flerårsplan 2016-2018 för omläggning av konstgräs med miljövänligt granulat vid Söderviks konstgräsplan. Det befintliga konstgräset är slitet och granulatet behöver bytas till miljövänligt sådant. Kultur och fritidsnämnden har även tagit beslut om en tidsplan för att byta konstgräsmattan på följande planer: Bollstanäs båda konstgräsplaner. Utbyte 2017  Vilundaparkens konstgräsplan. Utbyte … Läs mer

Namninsamling mot nedskärningar i busstrafiken

buss6Politiker i landstinget – lös bussituationen

Den politiska majoriteten i Upplands Väsby har varit tydliga med att vi tycker att  nedskärningarna i busstrafiken är ett mycket dåligt beslut från landstingets politiker. För oss är det självklart att alla som bor i Väsby skall klara sin vardag med hjälp av kollektivtrafiken.

Vi värnar om din vardag och om vår miljö. Nedskärningarna skapar en grund för bilberoende, något kommunen jobbat länge med att bryta.

För oss som bor och arbetar i en tillväxtkommun som Upplands Väsby är god kollektivtrafik en förutsättning .

Skriv under namninsamlingen mot nedskärningarna! Vi ser till att den kommer trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons (M) tillhanda.

Tillsammans skapar vi förändring!

För att skriva under klicka här Majoriteten

 

Drabbas du också av nedskärningarna i busstrafiken?

Under morgonen var vi ute i morgontrafiken och pratade med Väsbyborna om nedskärningarna i busstrafiken. Vi passade på att bjuda på varmt kaffe till de som stod och väntade i kylan. Många vi pratade med är förtvivlade och bestörta över förändringarna i busstrafiken som skapar stora problem i deras vardagsliv när tiden för att ta … Läs mer

Det handlar i grunden om mänskliga rättigheter – kommunalråd Anders Rosén berättar om kommunens arbete med nationella minoriteter

IMG_5105
Kommunalråd Anders Rosén (V) i samråd med Maija Vola, rektor på Sverigefinska skolan.

Den 1 januari 2010 trädde lagen om de nationella minoriteterna och minoritetsspråk i kraft i Sverige. Sedan dess arbetar Upplands Väsby kommun aktivt med nationella minoriteters rättigheter. Till hjälp i det arbetet finns den policy för nationella minoriteter som togs fram 2013. Policyn är ett levande dokument och reviderades av kommunfullmäktige i december 2015.

Vi har frågat kommunalråd Anders Rosén (V) hur arbetet med nationella minoriteters rättigheter ser ut i Upplands Väsby kommun och vilka förändringar den reviderade policyn för med sig.

Hur ser arbetet ut med minoriteters rättigheter i Upplands Väsby?

Vi har två samråd som är en del av den kommunala organisationen. Ett samråd för det finska förvaltningsområdet och ett för romsk inkludering. Samråden träffas ungefär fyra till fem gånger per år och består av politiker och representanter från minoritetsgrupperna. Syftet med samråden är att ge en fast struktur åt arbetet med minoritetsrättigheter. Samråden är rådgivande organ och de åsikter och önskningar som kommer fram under dessa möten tas sedan med till kommunstyrelsen.

Det finska förvaltningsområdet är väletablerat med bland annat en sverige-finsk skola och finskspråkig äldreomsorgsavdelning. Det finns även en bra samverkan med det finska föreningslivet och alla som vill och behöver har rätt till kommuninformation på finska. Det finska samrådet är representerat av Finska föreningen, Finska församlingen, Finska PRO och Sverige-finska skolan.

Det romska samrådet är alldeles nybildat och består även det av representanter ur minoritetsgruppen. Ett exempel på vad som tagits upp under möten är att tilltron till majoritetssamhället behöver stärkas hos den romska gruppen. Jag gläder mig därför åt den brobyggare som just rekryterats till kommunen. En brobyggare är en person med romsk språk- och kulturkompetens som arbetar som en länk mellan romer och offentlig verksamhet.

Vad är en nationell minoritet?

Gemensamt för en minoritetgrupp är att de har befolkat Sverige under lång tid samt att de utgör grupper med en uttalad samhörighet. De har även en egen religiös, språklig eller kulturell tillhörighet och en vilja att behålla sin identitet.

Varje enskild individ avgör själv om hen anser sig tillhöra en nationell minoritet och om hen vill göra anspråk på det skydd och stöd som samhället erbjuder minoriteten.

De fem erkända nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli.

Varför är det arbetet med nationella minoriteter viktigt?

I grunden handlar det om mänskliga rättigheter. Sverige är ett mångkulturellt land där alla människor ska ha lika möjlighet att delta i samhällslivet och utveckla sin kultur.

Vi har också en skyldighet enligt lag och FN-konventioner att motverka diskriminering och att skydda minoriteters språk och kultur. Som politiker i Upplands Väsby vill jag att Väsby ska vara en kommun i framkant där alla medborgare har samma möjligheter att delta i samhällslivet.

Jag kan ta mig själv som exempel. Min familj är två-språkig och det är en fantastisk tillgång att mina barn har fått stöd till aktiv tvåspråkighet i Sverige-finskaskolan. Genom det finska förvaltningsområdet kan vi uppmuntra fler att ta tillvara på mångkulturens möjligheter.

Vad är målet med arbetet med nationella minoriteter?

Målet är dels att ge de nationella minoriteterna skydd och stärka deras möjligheter till inflytande men också att stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. Personer som tillhör nationella minoriteter ska kunna använda sitt modersmål och utveckla en egen kulturell identitet.

Genom de samråd som finns i kommunen ska minoriteterna direkt kunna påverka den kommunala verksamheten och bevaka sina rättigheter. Jag ser det som en stor tillgång att många är delaktiga. Det kan aldrig vara majoriteten som avgör vad minoriteten behöver.

Vilka förändringar är det som har gjorts i den reviderade policyn?

I den nu reviderade policyn är det dels lagändringar som har uppdaterats. Den nya versionen betonar också att kommunen ska arbeta mer aktivt för att motverka diskriminering och utsatthet samt arbeta med romsk inkludering.

Vad kommer förändringarna att innebära rent konkret för de minoritetsgrupper som finns i Upplands Väsby?

Kommunen har redan ett ambitiöst arbete men policyn lutar sig nu mot ett ytterligare lagstöd vilket ger ökad kraft i arbetet.

Här kan du läsa policyn för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun.

 

SL:s nedskärningar slår mot Väsbyborna

SL_Bus_with_LGBT_Rainbow_Flag_01_-_Stockholm_Pride_2015_by_Jonatan_Svensson_Glad

Denna vecka har SL:s stora nedskärningar i busstrafiken börjat gälla.  Bussar tas bort på 99 linjer och 4 bussliner läggs ner helt. SL:s neddragning är mycket allvarlig och Vi i Väsby uppmärksammar hur  Väsbyborna drabbas av de indragna bussturerna. (länk till Vi i Väsby) 

-Vi  jobbar över blockgränserna för att få till en förbättring. Sedan tidigare har vi  påpekat för SL hur illa beslutet om neddragningarna slår mot väsbyborna och vi kommer att fortsätta uppvakta ansvariga politiker i landstinget för att få till en förändring säger Mathias Bohman, Kommunstyrelsens ordförande (S) i Upplands Väsby.

Barnchecklista ska stärka barns rättigheter i Väsby

Foto: Upplands Väsby Kommun
Foto: Upplands Väsby Kommun

Efter årsskiftet nylanserar vi kommunens barnchecklista och som är ett verktyg för att stärka barn och ungdomars rättigheter i kommunens alla beslut. Listan innebär att alla medarbetare och förtroendevalda i möjligaste mån ska ta tillvara barns och ungdomars perspektiv i sina verksamheter och se till att det blir en självklar del i kommunens värdegrund.

– Jag vill att Upplands Väsby ska bli Sveriges bästa kommun att växa upp i för barn. Det krävs mycket jobb för att nå dit, därför känns det bra att ha barnchecklistan som en hjälp på vägen mot målet, säger Mathias Bohman (S), kommunstyrelsens ordförande.

Vi tar nu sikte på att Riksdagen i februari beslutar att Barnkonventionen ska bli svensk lag och vi välkomnar att kommuner därmed måste stärka sitt arbete kring barnperspektivet. Redan nu ingår kommunen i två nätverk för att stärka barns rättigheter. 2013 bildade tio kommuner, däribland Upplands Väsby, tillsammans med Rädda Barnen och Sveriges Elevkårer ett regionalt nätverk för att stärka barns rättigheter. Kommunen är sedan 1 januari i år även medlem i det nationella nätverket för barns rättigheter. Nätverket samordnas av SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Läs mer om satsningen här