Besök på Brobacken

Kommunalråd Anders Rosén (V) besökte i veckan Brobacken där han träffade enhetschef Cecilia Bengtsson som berättade om äldreboendets verksamhet. När vi kommer till Brobacken har de just avslutat en Nobellunch med trerättersmeny, långbord och linnedukar i husets aktivitetslokal. Imorgon väntar nästa Nobellunch för de som inte fick plats på dagens. Cecilia berättar att det alltid erbjuds någon verksamhet i … Läs mer

Öppet hus på Händelseriket

När den dagliga verksamheten Händelseriket öppnade sina dörrar för allmänheten under en kväll var vi givetvis på plats för att prata med personal och titta oss omkring. Händelseriket är inriktad på rörelse- och sinnestimulerande aktiviteter och erbjuder ett stort utbud av olika aktiviteter. Här går det att välja mellan att ligga i ett bollhav, bada bubbelbad, gunga, dansa frigörande dans, slappna av i ljusrum, måla och sjunga bland mycket annat.

Målet med Händelserikets verksamhet är att alla skall få en meningsfull dag, få förutsättningar att bibehålla sina funktioner, bli stärkta i de resurser de har och utvecklas i sin egen takt.

Vi fick mycket fina presentationer av personalen som visade runt i de ljusa och rymliga lokalerna. För att få sina besökare att riktigt trivas hade personalen bakat i en vecka. Vilket märktes på det dignande fikabordet som var uppdukat till oss besökare.

IMG_0459
Anders Rosén (V) och Ann-Christin Martens (S) utanför Händelseriket.
IMG_0455
Eva Stenlund (Mp), Anders Rosén (V) och Maria Tuvesson (Mp) i målarrummet.
20160512_173547
Vi får information om hur bollhavet och gungan används i verksamheten.
20160512_174226
Eva Stenlund (Mp) provar gungan.

Vi besöker Fadderbyn och föreningen Bokstavsbarn

Kommunalråd Anders Rosén (V) har besökt den ideella föreningen Bokstavsbarns klätterverksamhet i Fadderbyn. Föreningen startades av tre vänner som alla har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och ville skapa en plattform för barn med liknande uppväxter som de själva har haft. Målet med verksamheten är att ungdomar skall må bra och slippa känna sig ensamma och oförstådda. Bokstavsbarn driver … Läs mer

Smarta seniorboenden som äldre har råd med

Martens.äldreboomen

Allt fler väsbybor blir äldre. Många är friskare längre, medan andra har ett allt tyngre vård- och omsorgsbehov. I dag medverkar kommunalråd och ordförande i social- och äldrenämnden Ann-Christin Martens (S) i DN Stockholm där hon uttalar sig om framtidens största utmaning inom äldreboenden.

– Det finns framför allt tre områden som behöver utvecklas för att klara framtida äldreboom. Personalförsörjningen, nya boendeformer som till exempel seniorboenden samt införandet av ny teknik. Vi behöver samtal mellan stat och kommun, arbetsgivarorganisationer och fackförbund för komma överens om en långsiktig strategi för att stärka omsorgsyrkenas attraktivitet. Vi behöver också diskutera finansieringslösningar för att kunna bygga nya smarta seniorboenden där våra äldre har råd att bo säger Ann-Chirstin Martens.

Läs artikeln i sin helhet här.

Årets seniormässa

I onsdag gick kommunens årliga seniormässa av stapeln i Messingen. Mässan arrangerades av Social- och omsorgskontoret och temat för året var digital utveckling med samtal som ”Välfärdsteknologi kanske något för dig?” och ”Må väl till kropp och själ med ny teknik.” Det fanns också möjlighet att ta med sig sin dator till mässan för lite tips … Läs mer

Det handlar i grunden om mänskliga rättigheter – kommunalråd Anders Rosén berättar om kommunens arbete med nationella minoriteter

IMG_5105
Kommunalråd Anders Rosén (V) i samråd med Maija Vola, rektor på Sverigefinska skolan.

Den 1 januari 2010 trädde lagen om de nationella minoriteterna och minoritetsspråk i kraft i Sverige. Sedan dess arbetar Upplands Väsby kommun aktivt med nationella minoriteters rättigheter. Till hjälp i det arbetet finns den policy för nationella minoriteter som togs fram 2013. Policyn är ett levande dokument och reviderades av kommunfullmäktige i december 2015.

Vi har frågat kommunalråd Anders Rosén (V) hur arbetet med nationella minoriteters rättigheter ser ut i Upplands Väsby kommun och vilka förändringar den reviderade policyn för med sig.

Hur ser arbetet ut med minoriteters rättigheter i Upplands Väsby?

Vi har två samråd som är en del av den kommunala organisationen. Ett samråd för det finska förvaltningsområdet och ett för romsk inkludering. Samråden träffas ungefär fyra till fem gånger per år och består av politiker och representanter från minoritetsgrupperna. Syftet med samråden är att ge en fast struktur åt arbetet med minoritetsrättigheter. Samråden är rådgivande organ och de åsikter och önskningar som kommer fram under dessa möten tas sedan med till kommunstyrelsen.

Det finska förvaltningsområdet är väletablerat med bland annat en sverige-finsk skola och finskspråkig äldreomsorgsavdelning. Det finns även en bra samverkan med det finska föreningslivet och alla som vill och behöver har rätt till kommuninformation på finska. Det finska samrådet är representerat av Finska föreningen, Finska församlingen, Finska PRO och Sverige-finska skolan.

Det romska samrådet är alldeles nybildat och består även det av representanter ur minoritetsgruppen. Ett exempel på vad som tagits upp under möten är att tilltron till majoritetssamhället behöver stärkas hos den romska gruppen. Jag gläder mig därför åt den brobyggare som just rekryterats till kommunen. En brobyggare är en person med romsk språk- och kulturkompetens som arbetar som en länk mellan romer och offentlig verksamhet.

Vad är en nationell minoritet?

Gemensamt för en minoritetgrupp är att de har befolkat Sverige under lång tid samt att de utgör grupper med en uttalad samhörighet. De har även en egen religiös, språklig eller kulturell tillhörighet och en vilja att behålla sin identitet.

Varje enskild individ avgör själv om hen anser sig tillhöra en nationell minoritet och om hen vill göra anspråk på det skydd och stöd som samhället erbjuder minoriteten.

De fem erkända nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli.

Varför är det arbetet med nationella minoriteter viktigt?

I grunden handlar det om mänskliga rättigheter. Sverige är ett mångkulturellt land där alla människor ska ha lika möjlighet att delta i samhällslivet och utveckla sin kultur.

Vi har också en skyldighet enligt lag och FN-konventioner att motverka diskriminering och att skydda minoriteters språk och kultur. Som politiker i Upplands Väsby vill jag att Väsby ska vara en kommun i framkant där alla medborgare har samma möjligheter att delta i samhällslivet.

Jag kan ta mig själv som exempel. Min familj är två-språkig och det är en fantastisk tillgång att mina barn har fått stöd till aktiv tvåspråkighet i Sverige-finskaskolan. Genom det finska förvaltningsområdet kan vi uppmuntra fler att ta tillvara på mångkulturens möjligheter.

Vad är målet med arbetet med nationella minoriteter?

Målet är dels att ge de nationella minoriteterna skydd och stärka deras möjligheter till inflytande men också att stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. Personer som tillhör nationella minoriteter ska kunna använda sitt modersmål och utveckla en egen kulturell identitet.

Genom de samråd som finns i kommunen ska minoriteterna direkt kunna påverka den kommunala verksamheten och bevaka sina rättigheter. Jag ser det som en stor tillgång att många är delaktiga. Det kan aldrig vara majoriteten som avgör vad minoriteten behöver.

Vilka förändringar är det som har gjorts i den reviderade policyn?

I den nu reviderade policyn är det dels lagändringar som har uppdaterats. Den nya versionen betonar också att kommunen ska arbeta mer aktivt för att motverka diskriminering och utsatthet samt arbeta med romsk inkludering.

Vad kommer förändringarna att innebära rent konkret för de minoritetsgrupper som finns i Upplands Väsby?

Kommunen har redan ett ambitiöst arbete men policyn lutar sig nu mot ett ytterligare lagstöd vilket ger ökad kraft i arbetet.

Här kan du läsa policyn för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun.

 

Vi i Väsby uppmärksammar året som gått

Skärmavbild 2015-12-28 kl. 08.52.04

2015 har vi startat vår resa för förändring där skolan och satsningar för att utveckla Väsby med hållbar tillväxt för fler jobb, bostäder och ett gott näringslivsklimat är prioriterade.

Här kan du ta del av årets viktigaste händelser och beslut som för oss i rätt riktning.

DN kultur uppmärksammar satsningar för ungas psykiska ohälsa

Anki

Arbetet med att göra Upplands Väsby till en tryggare kommun att bo och leva i  fortsätter. – Trygghetsarbete handlar om mycket mer än att sätta upp lampor längs med löparspår. När det gäller våra unga handlar det lika mycket om självkänsla och värderingsfrågor, säger Ann-Christin Martens, Kommunalråd och ordförande i social- och äldrenämnden. DN Kultur uppmärksammar våra satsningar för ungas psykiska ohälsa. Läs artikeln här

Handlingsplan mot psykisk ohälsa

FullSizeRender

 

För snart ett år sedan kom en rapport från Stockholmsenkäten som visade en oroande uppgång bland unga Väsbytjejers drog- och alkoholvanor samt psykisk ohälsa. Efter att resultatens tillkännagavs tillsatte vi en arbetsgrupp för att komma med förslag på lösningar.

– Det finns inte längre så många vuxna som rör sig kring eleverna. På min tid fanns det alltid en vuxen att vända sig till i skolan om man behövde hjälp, men så är det inte längre säger Ann-Christin Martens kommunalråd och ordförande i Social- och äldrenämnden.

Den 9 december föreslog social- och äldrenämnden till kommunstyrelsem att utöka medlen till Ung & Trygg, Väsbys tjejjour och familj- och skolservice.

Läs mer på Vi i Väsby och i handlingsplanen.